my kind of trust is shareware

har ägnat helgen att umgås med den bästa personen jag känner, eller åtminstone personen jag känner bäst, nämligen mig sjäv. varierande produktivitet kan väl erkännas. men resultatet är väl synligt. ett hem som helt plötsligt går att leva i igen och sorterade fakturor. skönt. struktur struktur struktur, det gillar jag.

imorgon är det tänkt att jag ska följa med mina föräldrar till sommarstugan men jag är lite rädd för att bryta mönstret nu. det är helt fantastiskt skönt att äntligen få vara lite själv, gå och pilla sig lite i naveln och fundera ut vad man ska göra av nästa timme. som ett vakum utan slut. dessutom är jag inte färdigarbetad och kanske kanske är det trevligare om de kommer hem hit efter en lång arbetssam dag till ett dukat bord med ljus och godaste maten. utan att behöva tänka alls.

på måndag är det dags för Donken intervju numero dos. inte lika nervös som inför den första, avtrubbad av alla andra nej jag fått de senaste månaderna. men det skulle vara skönt att återigen få vara människa i bemärkelsen att jag har ett liv på riktigt, att jag tjänar mina egna pengar till hyra och mat. jag vill ha möjlighet att klättra igen, visa mig från min bästa sida och få använda hjärnan till att lära nytt.

och nu är det dags att slänga in ytterligare en tvätt. rena kläder is the shit!

chip!